Ett mycket uppskattat seminarium

Seminariet var mycket välbesökt med ett 80 tal deltagare och präglades av stort intresse och engagemang från både deltagare och besökare. Missade du det? Titta på det i efterhand på www.sodertalje.se/almedalen 2012

Avslutande panel

Seminariet ”Kan man tjäna miljoner på miljonprogrammen” avslutades med en manstark panel bestående av Ingvar Nilsson;, nationalekonom, Rikard Silverfur från fastighetsägarna, Skanskas miljöchef Johan Gerklev och Carl Mossberg från Tällberg forum och Telge Hovsjö VD Patrick Derk och Stefan Hollmark, koncernchef för Telge. Stefan Hollmark, koncernchef för Telge svarade avslutningsvis på Carl Mossbergs fråga genom att säga att Södertälje kommun genom Telge Hovsjö gjort det bästa ur en konkret situation. För att lyckas hantera frågan nationellt och övergripande krävs att frågan lyfts till att inkludera allt fler parter och aktörer. Patrik Derk, VD för Telge Hovsjö, konstaterar att vi i Hovsjö och Sverige i stort lyckas hantera det som i andra länder de socialt utslagna förorter som är en tickande bomb. Den riktiga flaskhalsen enligt Mossberg är ledning av integrerade projekt. Näringslivet är duktiga på uppskalning av projekt. Här har politiken mycket att lära konstaterar Mossberg. I Hovsjö är förvärvsfrekvensen 44 %, det är det verkligt stora problemet konstaterar nationalekonomen Ingvar Nilsson. Den stora poängen när man sätter ungdomar i arbete med att rusta upp Hovsjö bygger de inte bara upp sitt område utan även stoltheten över att bo i Hovsjö. Det leder till ringar på vatten konstaterar Patrick Derk.

Viktigt sträva mot normaliteten

Som en konsekvens av detta skapade man Hovsjöbyggarna och drog igång en byggutbildning för att utbilda och anställda byggnadsarbetare från Hovsjö. Det viktiga är att sträva efter normaliteten konstaterade Derk. De boende i Hovsjö önskar samma saker som jag konstaterade Patrick Derk och hygienfaktorerna blir här oerhört viktiga Vem vill annars gå in och satsa i ett område där det brinner bilar på kvällarna? Nu börjar situationen bli riktigt bra, nu börjar investerare se värdet att investera, då finns en betalningsvilja till att utveckla infrastruktur. Derk konstaterar att först när man gjort den sociala investeringen, först när man rustat människor kan man investera i att rusta och renovera infrastrukturen.

Poängen

Poängen var inte att renovera badrummen, poängen var inte att byta ut befolkningen, poängen var att rusta människor, skapa stolthet och ansvar över sitt Hovsjö.

Rubriker från förr

Genom att visa rubriken från pressen från när han började 2007 konstaterade han att här började vi. Rubriker som Fyra bilar sattes i brand, Skottlossning på Granövägen i Hovsjö, polispådrag i Hovsjö var allmänt förekommande på den tiden. Vi började med att jobba med ungdomar berättar Patrick Derk, Vd i Telge Hovsjö.

Viktigt sätta kraften där det gör skillnad

Patrick Derk, VD för Telge Hovsjö konstaterade med att ta avstamp i Mossbergs resonemang genom att börja med att ställa sig frågan vad som är problemet. Han konstaterade att de flesta har läst om vad som händer i Hovsjö men få har läst eller sett bilder om byggnadernas tillstånd. Det är därför det är så viktigt att sätta i kraften på där det gör skillnad, i att rusta människor genom att skapa tillit och framtidstro.

Samarbete över gränserna vad som krävs för att lyckas

Alla älskar samarbeten och gränsöverskridande samtal tills man behöver fatta ett beslut. Då prioriteras istället makten över beslutsfattande och minskar därmed möjligheterna till samarbete mellan de institutioner som behöver samarbeta för att lyckas. Mossbergs slutsats är att det gäller att få in spelare som affärsmän, banker och jurister att formulera en affärslogik som gör det möjligt att lyckas i hela Sverige och inte bara i Hovsjö.

Formulera och strukturera frågorna rätt

För att lyckas krävs det att man formulerar och strukturerar frågorna rätt fortsätter Mossberg. Telge Hovsjö har gjort det genom att anställa en rektor som VD för ett Bostadsbolag med uppgift att bygga den sociala infrastrukturen genom att rusta upp ett bostadsområde. Mossberg utmanade Telge genom att retoriskt fråga om Telgemodellen var en bättre version av det nya eller början på det nya? Enligt Mossberg vet vi att vi lyckats först när vi har vi hittat ett affärskoncept som är självförsörjande utan beroende eller koppling till kommunbudgetar eller koncernöverföringar.

Investeringar i människor möjliggör också investeringar i klimatomställning

Genom att flytta fokus från infrastruktur till social infrastruktur och koppla det till klimatomställning skulle ett möjligt investeringsutrymmer öppnas. Investeringar i mänsklig tillväxt leder enligt Mossberg i stora besparingar som kan användas till att rusta upp miljonprogrammen och ställa om samhällena till ett mer klimatneutralt samhälle.

Kärnan till framgång

Carl Mossfeldt från Tällberg Foundation pratade om vikten om att lösa rätt problem när man går in för att lösa samhällsproblem. Detta är kärnan till framgång enligt Mossberg. Som Ingvar Nilsson visade på gårdagens Telgeseminarium i Almedalen består samhällsproblemet av brist på socialt tillit. Hovsjö och andra miljonprogramsområden problem är inte ett infrastrukturproblem. Först när man nått den insikten kan man bli framgångsrikt hävdar Mossberg. Ingången blir därför att bygga människor snarare än bostadsområden. Om man tittar på en person som inte jobbar så blir det kanske en liten kostnad varje år men till det tillkommer det en mängd kostnader så att den reella kostnaden blir i själva verket 30 gånger konstaterade Mossberg.

Kan man tjäna miljoner på miljonprogrammen?

Boel Godner, kommunstyrelsen ordförande i Södertälje, hälsar välkommen till Telges andra seminarium i Almedalen. Stefan Hollmark, koncernchef på Telge, lyfter fram att Telge Hovsjös uppdrag utgår från att bygga framtidstro, inte bostäder för de boende i Almedalen.

Almedalens bästa paneldebatt?

Den avslutande paneldebatten präglades av ett stort engagemang hos paneldeltagarna och jag känner att jag skulle göra den en otjänst genom att i text kort försöka sammanfatta den här i skrift. Lyckligtvis finns den och alla andra av Södertäljes seminarier från Almedalen att se som webbsändning på www.sodertalje.se/almedalen 2012 En som sent anländ besökare till seminariet som jag pratade med så att man riktigt kände energin och engagemanget när man gick in i lokalen. I paneldebatten deltog Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister, Stefan Hollmark, koncernchef, Telge AB, Ingvar Nilsson, nationalekonom, Per Grankvist, journalist & författare till bästsäljaren "CSR i praktiken, , Malin Ripa, CSR-chef, Volvo och Johnny Gylling, CSR-samordnare, Telenor.

Harry Mc Neil, VD för Telge Tillväxt

Harry McNeil inleder med att konstatera att han verkligen ser fram mot det socioekonomiska bokslutet av Telge tillväxt. På ett år har man anställt 160 ungdomar varav 71 procent gått vidare till andra jobb. Detta är möjligt genom att kommunen köper tjänster av bolaget. Det här stärker individerna och bygger upp dem vilket gör den färdiga för arbetsmarknaden. När man gjort detta matchar man dem mot lediga jobb hos arbetsgivare som sedan får testa ungdomarna under 3 veckor. Nyckeln är också att skapa en jobbskapande kultur, att de ska söka jobb, att de inte läses in i bolaget som bara i sig utgör en arena för att göra ungdomar tillgängliga och redo för arbetsmarknaden.

Cecilia Ståhl, VD för Manpower Telge

Södertälje Kommun skickar deltagare till Manpower Telge Jobbstart på ett sexmånaders program och bolaget har idag jobbat ut 561 personer genom åtgärd till arbetsmarknaden. Manpower Telge Jobbstart har ett ramavtal med kommunen vilket innebär att de inte är detaljstyrda av sina uppdragsgivare. Det och det faktum att bolaget drivs ur ett affärsperspektiv tror Cecilia Ståhl är förutsättningen för Manpower Telge Jobbstarts framgångar. Södertälje har uppvisat ett stor politiskt mod vilket naturligtvis motsvarar ett lika stort lidande konstaterar Cecilia Ståhl.

Tidsaspekten avgör

Att ta kostnaden idag för att reducera kostnaden imorgon är oerhört svårt i budgetsystem som belönar kortsiktighet. Ingvar uppmanar sen publiken att räkna själv. Vad tror ni att kostnaden för utanförskap kostar? Problemet som han ser det är att systemet belönar kortsiktigt planerande och sprider ansvaret allt för brett över allt för många aktörer. Södertälje är en kommun där man vågar pröva de oortodoxa vägarna, där man inte har beröringsskräck för de svåra frågorna säger Ingvar Nilsson. Ofta är förändringstrycket för lågt för att verklig förändring ska ske enligt Nilsson.

Den andra komponenten

Manpower Telge Jobbstart har sedan starten kostat 6.9 miljoner kronor. Är det mycket frågar Nilsson retoriskt och konstaterar att det beror vad man ställer kostnaden mot. Om de som skaffar sig jobb genom bolaget och gör antagandet att de inte skulle komma i arbete på ett 15 års perspektiv hävdar Nilsson att den kommunala insatsen motsvaras av en samhällekonomisk jättevinst motsvarande 1000 gånger insatsen.

Socioekonomiskt bokslut

Ingvar Nilsson inleder med att säga att han det senaste året granskat en rad svenska kommuner som alla uppvisar en liknande problembild som Södertälje. Kommunens sticker dock ut genom att Södertälje som enda svenska kommun tar tag i problemet. Det man gjort i Hovsjö är att man har börjat med att börja bygga det sociala kapitalet. Ingvar Nilsson konstaterar art man måste börja med att vända på en del resonemang och titta på den samlade samhällsekonomiska kostnaden. Problemet enligt Nilsson är att vi inte använder samhällsresurserna effektivt. Idag betraktar man kostnaden för fastigheterna som ett separat konto och de sociala kostnader som uppstår på ett annat konto. För man samman kostnaderna för att renovera fastigheterna med det sociala kapitalet genom att sätta det i arbete dubblar man investeringen. Det är det man gör genom Telge Hovsjö och genom Telgebyggarna. Ett annat sätt ätt se hur det sociala kapitalet påverkar fastighetsvärderna. Nilsson gjorde det grundläggande antagandet att priserna i ett socialt utsatt område är tio procent lägre. Vad kostar det över tid? Vad kostar det faktum att de som gör bostadskarriär ofta väljer att flytta, ibland till en annan kommun?

Telges seminarium Blir du lönsam lille vän?

Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen. Hon inleder med att konstatera att Södertälje inte är någon vanlig svensk stad och därför inte heller kan ta sig an våra samhällsproblem med vanliga lösningar. Stefan Hollmark, Telgekoncernens VD presenterade hur Södertälje kommun jobbar med Telgemodellen som sedan 2009 skapat 700 nya jobb. Man låter nu nationalekonomen Ingvar Nilsson göra ett socialt bokslut över resultatet av Telgemodellen.

Missa inte Telges seminarie på tisdag

Blir du lönsam lille vän? Seminariet handlar om vad en kommun kan vinna på att söka lösningar på angelägna samhällsproblem tillsammans med näringslivet. På seminariet presenterar nationalekonomen Ingvar Nilson en utvärdering av Södertälje kommuns Telgemodell. Tid och plats: Tisdag 3 juli kl. 15.30-17.00 i lokal Greenroom på Wisby Strand Congress i Visby.

Stort intresse för Södertälje i Almedalen

Södertälje kommuns seminarium i Almedalen är nu avslutat, missade du det finns det att se på http://www.sodertalj.se/almedalen2012 Här finns också samlat information om seminariet och Södertälje kommuns övriga arrangemang i Södertälje under tisdagen och onsdagen som anordnas av den kommunala bolagskoncernen Telge. Ett hundratal personer deltog i seminariet på plats och ytterligare ett stort antal personer följde sändningen genom webbsändningen som fanns tillgänglig genom Södertälje kommuns webbplats. Utöver det låg webbsändningen som en toppnyhet på Länstidningens webbplats. Sändningen distribuerades även genom TV Almedalen, en portal som samlar majoriteten av de seminarier som sänds på webb tv från Almedalen. På eftersnacket framgick det att man uppfattat och uppskattat att vår framgång bygger på samarbete, något flera deltagare på seminariet lyfte fram.

Vi är ödmjuka men vi tror på vår ambition

Roger Svanborg, kommunstrateg i Södertälje kommun, knyter samman seminariet genom att säga att Södertälje fortsätter gå i bräschen för att finna vägar att utvecka nya sätt att ta sig an samhällsproblemen.

Bra känsla att vi är på rätt väg

Det finns en bra känsla att vi är på rätt väg konstterar Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kommun. Helt säkert på rätt väg konstaterar Lärnestad, och det gäller nu att fortsätta den vägen fram. Lärnestad konstaterar att hon känner stolhet att Södertälje går ligger i framkant för brottsförebyggande och brottsförhindrande samarbete, något hon uppmärksammat i sitt arbete som politisk representant i polisstyrelsen avslutar Marita Lärnestad (M), oppositionsråd i Södertälje kommun.

Boel Godner & Marita Lärnestad om att göra det vi kan

Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kommun, börjar med att konstatera att det känns både hoppfullt och deprimerande. Hoppfullt att höra om det goda arbete som görs för att förebygga och förhindra brott, deprimerande att höra om den mycket svåra situation som är upprinnelsen för de goda insatserna. Från kommunens sida måste vi fortsätta att på bästa möjliga sätt göra vårt arbete att förbättra skolans resultat, få folk i arbete och bli bättre på förebyggande insatser. Marita Lärnestad konstaterar att hon är stolt över de insatser som görs och har gjorts i Södertälje, både från kommunens och polisens sida. Lärnestad konstaterar att det här hade ingen enskilt aktör klarat själv. För att lyckas krävs samarbete mellan polis, kommun, brandtjänst och andra myndigheter. Ytterst vill alla organisationer, myndigheter och partier sina medborgares väl. Därför är det också viktigt att hålla linjen och fortsatta det förebyggande och brottsförebyggande arbetet tillsammans. Jonathan Razai, ungdom från Ronna och medlem i polisens ungdsomsråd konstaterar att det viktiga är att fortsätta, att skapa nytt och att det är viktigt att ungdomar därför får vara med för att beröras för de är i högsta grad berörda av de här frågorna.

Tredje statsmakten kommenterar

Tomas Karlsson, politisk redaktör för Länstidningen inleder med att konstatera att man "äntligen" fått till det med satsning mot den organiserade brottsligheten i Södertälje och börjat jobba sammanhållet och långsiktigt med frågan. Tidigare har det varit för många projekt som inte varit uthålligt över tid. Det har man nu slutat med. Han kände själv personligen av det högst påtagligt genom att rädslan släpptes på de matställen där han brukar äta. När rättegången startade var det högst påtagligt att se syrianska och assyriska ägarna till restaurangerna, tillsamans med andra företagare från de grupperna, andades ut. Tomas Karlsson konstaterade att man måste vara tydlig med att det framför allt är dessa företagare som vara utsatts för den organiserade brottslighetens utpressningar i Södertälje. Tomas Karlsson anser vidare att det inte tidigare funnits en tillräcklig strategisk långsiktig satsning kring detta från kommunledningens roll eller från polismyndighetens sida. Vidare konstaterar Tomas karlsson från LT att vi inte heller tidigare lyckats jobba med kommunikationen kring dessa frågor - att vi stått och talat om problemen utan att involvera de boenderna i Hovsjö eller att ha med ungsomsrepresentanter som Jonathan Razai som är sidekick till seminariets moderator Annika Dopping.

Om Rose-Marie hoppas för framtiden...

Rose-Maries vision för Södertälje om 10-15 år är att alla ungdomar får hjälp tidigt, att de slipper vara rädda och att de lämnar skolan med godkännda avgångsbetyg.

Framgångsrik satsning

De sociala insatsgrupperna i Södertälje har varit något av en succé. Ingen av de ungdomar som tagits in i insatsgrupperna har begått något brott sedan dess konstterar Rose-Marie Lundkvist.

Fick uppdraget att starta insatsgrupperna

När Rose-Marie Lundkvist fick i uppdrag av Södertälje chefsamråd att starta upp de sociala insatsgrupperna gjorde man en analys av sociala ekonomiska förutsättningar i utvalda bostadsområden och modeller för riskinventeringar för att se om, när och var det finns ungdomar som befann sig i riskgruppen för att handla i organiserad brottslighet.

Sociala insatsgrupperna i Södertälje

Rose-Marie Lundkvist, chef för Söderälje kommuns del av den med polisen gemensamma satsningen på sociala insatsgrupper, konstaterar att det är av stor betydlese att man jobbar tillsammans, i samma lokaler i polishuset i Södertälje. Samverkan kring förebyggande arbete och tidiga insatser för ungdomar i riskzonen i Södertälje sker bland annat genom, utredningscentrum, genom att vara ett stödcentrum för unga brottsoffer, jobba med vittnesstöd och information samt genom medlingsverksamhet.

Öppenhet både ett mål och ett medel för att lyckas

Gunnar Appelgren konstaterar vidare att polismyndigheten försökt leva som man lär genom att vara öppen med vad man gör, hur man ser på situationen och på vilket sätt man planerar att angripa problemet.

Varje människa har ett ansvar

De brottsförebyggande och brottsbeivrande myndigheterna klarar dock inte detta själva. Ett tryggt samhälle kan bara bygga på att alla medborgare själva har ett ansvar för vilket samhälle man vill leva i. Då måste man också vittna och inte acceptera att det byggts upp ett pararellsamhälle där den organisarade brottsligheten kan slå rot. Gunnar Appelgren konstaterar att omfattningen på utpressningsverksamheten i Södertälje var "grotesk stor", så mycket större än vad han förväntade sig när han gick in i uppdraget. Gunnar Appelgren avslutar med att citera Martin Luther king jr: "Problemet är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad."

Bygger på unik samverkan

Södertäljeinsatsen bygger på en bred insats i samverkan mellan en lång rad statliga myndigheter tillsammans med kommunen för att hantera en övergripande, systembaserad brottslighet. Det viktiga för att lyckas är att ha en gemensam målbild, som man stämmer av mot och samverkar inom anser kommisarie Gunnar Appelgren.

Resultatet av analysen

Södertälje uppvisar en maffialiknande struktur för organiserad brottslighet. Förutsätter ett fungerande samhälle att parasitera på men etablerar en pararellt samhälle. Genom att lösa konflikter via medling eller hävda sig i konflikter, långa pengar stärker man de söndrande, parasitära krafterna i samhället menar Gunnar Appelgren.

Gunnar Appelgren, insatsledare för Södertäljeinsatsen

Gunnar Appelgren berättar om regeringens särskilda satsning på aktionsgrupper som satts in i Södertälje de sista två åren. 11 september 2005 sköts 16 skott med en automatkarbin in i polishuset i Södertälje. Brottet klarades inte upp men man tror det handlar om ett bråk mellan poiis och ungdomar i ett område i Södertälje som sedan eskalerade till att behovet att upprätta sitt ansende. Ilskan tog sig då ett extremt grovt sätt. Det och en mängd andra brott, ofta ouppklarade, ledde vidare till nya brott i en brottspiral med allt grövre våldsbrott som tog sin slutpunkt den 1 juli 2010 med mordet på två bröder i Ronna centrum i Södertälje. I december 2010 får därför kommissarie Gunnar Appelgren vid länskriminalpolisen i uppdrag att vidta åtgärder för att förhindra brott och lagföra brottslingar Man bestämde sig tidigt för att man måste ta fram en problembild över situationen i Södertälje. Detta gjordes med en bred ansats, bland annat på underlag av den stora mängd telefonavlyssningar som gjorts.

Om Ingvar får önska...

Ingvar tror att man måste hitta en ledningsstruktur på lokal nivå och att man ser det som en investeringsfråga - inte en kostnadsfråga - det handlar om att göra ett perspektivskifte avslutar Ingvar Nilsson.

Kidsen i förorten är entreprenörer

Frågan är bara vad de väljer att lägga sin energi på. Här kan vi från samhällets sida påverka. I grund och botten handlar det om att vända sig mot ungdomar med respekt och bygga en relation säger Ingvar Nilsson. De flesta vill ju inte bli kriminella, det får inte vara ett enkelt alternativ konstaterar Ingvar Nilsson.

Allt för många aktörer komplicerar tidig intervention

Kostanden uppstår ofta hos en aktör, t.ex. en kommuns socialtjänst eller ett polismästardistrikt. Därför är det viktigt att ta ett långsiktigt perspektiv. Man måste kunna räkna på en nytt sätt viktiga förutsättningar för att lyckas är att skapa en gemensam ledningsstruktur för säkerhets- och trygghetsfrågor i kommuner. Här har Södertälje kommit en lång väg konstaterar Ingvar Nisson.

100 miljoner kronor kostnaden för en ungdomsbrottsling

Om Ingvar Nilsson lägger ihop alla de samhällsekonomiska kostnader som uppstår krin EN ungodm verksam i gängkriminalitet blir prislappen den hissnande summan av 100 miljoner kronor. Det positiva är ockå att om vi från samhällets sida kan få EN gängkriminell att avstå från att begå brott ger det en samhällekonomisk vinst på 50 gånger vad det kostar för socialtjänst och polis att hantera individen för att få honom att sluta begå brott.

150 ungdomar i riskzonen

Undersökningar som Ingvar Nilsson genomfört visar att i ett samhälle som Södertälje rör det sig om runt 150 ungdomar som riskerar att hamna i brott och gängkriminalitet. Dessa kostnader uppstår i sociala kostnader, kostnader för brott men också i minskade fastighetsvärden som gör att både områdens värde och områderna i sig gå ned sig i en nedåtgående spiral - och allt detta på grund av en ungdoms- och gängkriminalitet som skapar en socio- ekonomisk kapital.

Vad finns att tjäna på att förebygga brott?

Ingvar Nilsson, nationalekonom pratar om vilka samhällsekonomiska vinster som finns att göra med att få till tidiga insatser. Samhällets kostnader och en ungdomsbrottslings ackumulering av våldskapital går hand i hand - individen kostar två gånger - för de sociala problem han åstakommer och fkosntnaden och konsekvenserna för ör de brott han begår.

Spinn nätet - riv pyramiden startar

Kommunstrateg Roger Svanborg inleder seminaret genom att hälsa välkommen och prata om Södertäljes utmaningar. Han ställer den retoriska frågan: Vad vet en stad som kännetecknas av massinvandring, brottslighet, social utsatthet och arbetslöshet om samarbete? och svarar: Mer än de flesta. De som har de tuffaste utmaningarna tvingas också till okonventionella samarbeten för att hitta de bästa nyskapande lösningarna. Södertälje kommun har tillsammans med Polismyndigheten i Stockholms län tagit upp kampen med den organiserade brottsligheten i Södertälje. Genom att spänna fångstnätet och spinna ett allt mer finmaskigt skyddsnät för ungdomar som riskerar sugas in i brott. Målet att riva brottspyramiden. Seminariet är en gemensam satsning från Södertälje Polismästardistrikt, Polismyndigheten i Stockholm och Södertälje kommun som syftar till att informera om vad vi gör i Södertälje för att motverka, förebygga och förhindra brott.

Vad handlar årets seminarium om?

Spinn nätet – Riv pyramiden heter Södertälje kommuns seminarium i Almedalen 2012. Seminariet lyfter ett samarbete som både spänner fångstnätet för dem som begår brott i Södertälje och spinner ett finmaskigt skyddsnät för ungdomar i kommunen som riskerar att hamna i brottslighet. Målet med samarbetet är att riva brottspyramiden. Södertälje kommun har sedan 2009 intensifierat det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i Södertälje. Gemensamma krafter från Södertälje Polismästardistrikt, Polismyndigheten i Stockholm och Södertälje kommun syftar till att motverka, förebygga och förhindra brott. Seminariet sänds även på webb- tv från www.sodertalje.se/almedalen2012

Varför är Södertälje kommun i Almedalen?

Almedalen är i dag en mötesplats för alla från näringslivet och politiken till små särintressen och stora varumärken. Det är en unik demokratisk möjlighet till samhällsdebatt där Södertälje kommun kan lyfta vad som görs för att hantera dagens utmaningar för politiker, beslutsfattare, media och allmänheten. Nedläggningen av läkemedelsjätten Astra Zenecas forskning och kampen mot den organiserade brottsligheten är bara några illustrationer på hur de globala vindarna blåser och den utsatta sårbarheten för Södertälje. Södertälje delar samma utmaning som många andra svenska städer – bara att de är ännu större och mer akuta i Södertälje. I en tid där erfarenheter och nya idéer dissekeras på alla håll och kanter, är det allt annat än märkligt att blickarna riktas mot Södertälje. Berättelsen om Södertälje präglas av kommunens utmaningar men inte lika ofta av vad Södertälje kommun och samarbetsparter gör för att möta dessa. Södertälje är en stad som hela tiden går före, med driv och integritet och drömmen om andra sätt att vara och leva.

Vilka är det som representerar Södertälje kommun i Almedalen?

Kommunens partier som representeras i kommunstyrelsen disponerar respektive två platser. Därutöver åker de tjänstemän som planerar eller deltar i seminarierna, kommmunstrateg Roger Svanborg, kommunikationsstrateg Jörgen Eriksson och kommunikationschef Pi Ahnberg. Kommunens ansvarige för Sociala insatsgruppen, Rose-Marie Lundkvist representerar socialtjänsten på seminariet. Förtroendvalda – Södertälje kommun Boel Godner (s) Victoria Hjulström (s) Staffan Norberg (v) Kerstin Pettersson (v) Marita Lärnestad (m) Josephine Lindström (m) Mats Siljebrand (fp) Metin Hawsho (fp) Tage Gripenstam (c) Regina Hortin (c) Tommy Hansson (sd) Tommy Blomqvist (sd) ¨ Utöver kommunens representanter deltar också representanter för kommisare Gunnar Appelgren från länskriminalpolisen och Södertäje polismästardistrikts kommunikationsansvarige Lotta Thyni och informatören Emma och Jonathan Razai från polismästarens ungdomsråd. Andra externa deltagare är nationalekonomen Ingvar Nilsson och Länstidningens politiske redaktör Tomas Karlsson.

Vad är Almedalsveckan egentligen?

Almedalsveckan kretsar kring politik och opinionsbildning. I centrum står de politiska partierna som är representerade i Sveriges riksdag som har sin egen dag under veckan. Varje dag står det egna partiet och dess politik i fokus och stärks av medias framställning i den svenska samhällsdebatten. Under Almedalsveckan pågår dessutom olika aktiviteter som arrangeras av intresseorganisationer, fackförbund, regioner, landsting och kommuner och lobbyister. Almedalsveckan inleds söndag den 1 juli och pågår till söndagen den 8 juli.